Läste nyss de jag skrev sist...vafan skrev jag egentligen? måste ha varit helt borta ju :O Jag kommer knappt ihåg att ajg skrev det där, eller jag kommer ihåg att jag skrev, vart jag satt vad jag egentligen borde gjort, men jag kommer inte ihåg att det var det där jag skrev.? Fel, någonstans?

Något är fel...jag mår inge bra tror jag, jag tror jag håller på att stressa sönder, är nog därför jag är allt för långt ner allt för nära botten just nu tror jag...det är nog därför jag för ofta faller, ända längst ner , ner dit, på botten.. 

Borde kanske göra något åt det, men jag vet inte, det går ju inte, det är för mycket överallt med alltihopa, med skolan, med ledighet, med vännerna, med Han...

men fan!

Aldrig gör jag heller det jag borde göra..aldrig gör jag de jag måste göra för att klara av skolan..där är felet! jag gör aldrig och jag menar ALDRIG saker och ting i tid, alltid i sista minuten! det är nog inte bra, jag måste ändra på det kanske, det är nog därför jag är så stressad...för jag vet hela tiden attt det är något som jag måste göra, men ändå gör jag det aldrig i rätt tid, så jag slipper sitta den där sista natten i sista minuten o skrapa ihop nå halv dåligt så här..

men vadå? har man alltid gjort så är de fan itne lätt att bara byta vanor så där, jag vet det går om man vill..men alltså va fan? Jag vet inte om jag vill?

Borde kanske be någon om hjälp.? eller?

Äsch va fan, jag orkar inte störa andra med mina problem, dom harannat försig.

jag vet, jag kan inte be om hjälp eller säga hur jag mår till folk, men att sriva de här, d'är många som jag känner läser och även många som jag inte känner läsaer inte alls är nå problem..men jag vet liksom inte varför det är så, jag har kanske inte riktigt fattat vad som egentligen jag gör, vad jag egentligen håller på med när jag sitter här och skriver ner allt rakt upp och ner nästan, för alla som vill läsa. . men sen i verkligheten så pratar jag aldrig!? Eller jo ibland, till vissa, men itne alla, långt ifrån, jag tycker det är mycket, nästan för mycket att jag pratar med en :O :O

men aja va fan!

jag måste sova nu.

gonatt, sovgott, dröm sött alltsådant mysigt. 

puss puss kramar kyssar o mys :)

Aldrig någonsin har en människa i världen riktigt frågat mig hur jag helt enkelt mår, alltså så där uppriktigt, visat att den vill verkligen veta, för just den personen har fått känslan av att allt inte riktigt står helt okej till liksom.
Jag tror heller aldrig att jag sett någon som gjort så till någon annan, till en människa jag vet mår dåligt, men som jag själv inte kan prata med. Jag vet att jag kan alltid prata med alla människor, jag vet att jag SKA, men vissa gånger går de inte, för att personen i fråga vill inte, han eller hon vägrar prata med en. Då finns de ju inte mycket man kan göra, hur mkt man än försöker, så kommer det inte ge sig, i alla fall inte på bra länge.
Men eftersom de kanske inte alltid finns tid att vänta ut just de tillfället att den personen ska börja prata med en så tycker man ju att folket runt omkring borde se, borde märka något, speciellt de som är närmast, de som känner personen bättre än någon annan, dom borde ju faktiskt se att allt är inte helt okej, och där med fråga hur personen i fråga mår, men jag ser sällan att sådant händer. Varför är de så?

Hmm... känner mig djup idag...eller ja jag vet inte, kanske bara verkar mera förrvirrande jag vet inte..

skola nu, så måste gå, hejdå

jag är ledig idag. :)

blir att vara hemma hela dagen , och bara ta de lugnt som fan!  fast måste dock till stan lite senare, men de blir nog bra, iaf om jag får med mig någon?

 Aja de löser sig säkert brukar som göra det..

Ja jag har egnetligen inte mycket att berätta , skriva om, men det går ju att skriva på en himla massa ändå :)

De är sol ute och jag sitter här inne...känns fel jag vet, men jag orkar inte, det är för jobbigt..jag vill verkligen inte, jvla skit.  :)

 jag vet som sagt inte vad det är för fel på mig. Ända jag vet är att jag vill härifrån, bort från allt och alla ett tag, några veckor, en månad, så man verkligen börjar sakna allt. 

Även att jag var borta en vecka, som kändes som flera månader nästan år, så var det inte tillräckligt, det gick tilbaka till de normala så fort när man kom tillbaka, man fick höra hela tiden när man var borta hur dom sakna en och jag kände hur jag sakna dom, men liksom allt försvann så fort...

Jag vill bort härifrån, men jag vill ta med mig dig, bara dig och ignen aning.

Fast det skulle inte du vilja...jävla skit!

Tänk om ajg kunde vrida tillbaka tiden och ändra en massa saker, göra sker ogjort, då kanske det hade varit så mkt bättre nu?

 Nu känner jag mig så där långt nere igen, och det är jobbigt, för ingen tycker om en människa som är de. 

Men jag vet hur man ser glad ut utåt och håller allt inom mig, jag har inte gjrot nå annat i 16 år...tills jag träffa dig och du ändra allt. Men det är bara att gå tillbaka till det, det är lugnt.  Jag klarar mig, det har jag alltid gjort.

 Hejdå, jag ska gå.. och jag vet som alltid blev de väldigt förrvirrande allt detta, men lär er leva med det.

hejdå

jag är kär, men jag önskar jag slapp! 

det var ett tag sen jag skrev nu...väldigt längesen, men jag har liksom aldrig haft tid, jag har aldrig varit hemma.. 

Tid? hmm, ja du, det har det funnits mkt av, men sen av den typ av tid man velat ha är en annan sak.

Det var för längesen för att berätta, för mkt tid gick för att man ska återberättta.. det är gammalt nu.

Något nytt då; ja du, vad kan de vara? De är helg nu, lördag, snart kväll..

eller de beror på när det blir kväll, kanske redan är kväll??

Äsch jag vet inte, men det blir nog bra så här.

Idag? ja jag vet ärlgit inte vad det är med mig iadg, mne jag ahr typ inte gjort mkt annat än att sovit.. och de borde jag itne gjrot, elelr? jag är iaf jätte trött fortfarande, jag trorinte sånt är så bra?! det ärnog nå fel på mig...men jag orkar inte kolla upp det.

ikväll blir de typ chillchill med vännerna:) blir nice, får träffa lite folk man inte träffat på ett tag typ, och prata o prata ännu mera ;D

förhoppningsvis är inte en viss människa (E) med, för de blir så mkt trevligare utan henne, hon va med igår och de pratades väldigt väldigt mkt mindre än de brukar, det är liksom som om hon tar allt ifrån en bara av att sitta där, för själv ger hon ju ingenting, hon säger så lite hon finns mest bara där. fyfan! jag har nog aldrig riktigt gillat henne.

jag har fått skriva av mig lite skit nu, då kanske jag kan forstätta,och jag lovar jag ska frösöka att inte  vänta så länge inannan nästa.

slösa inte upp all tid ivärlden, spara lite åt mig också.